Historia skriven i Spanien!

Hej!

Idag kan vi ha deltagit i något oerhört sensationellt i golfens historia. Rundan bröts pga kyla:)

Jag tar det från början:
Vi vaknade upp på morgonen av att regnet smattrade på fönstret och solen lyste med sin frånvaro. Allt var som normalt men lite kyligare än vanligt.
Vi klubbhuset regnade det fortfarande och vi hörde att det var försenat en timme pga att vissa greener stod under vatten.
2,5 timme senare fick vi pegga upp på första tee. Om vi var snabba skulle vi precis hinna runt(12.30var vår nya starttid istället för 10.00).
Första hålet gick bra och sen kunde ingen i vår boll hålla sig. Det var så in i hel-ete kallt. Jag har aldrig under mina 13 år på golfbanan spelat i så kallt väder. Det går inte att jämföra med Sverige. Trots kylan så visade ändå termometern på +4grader men... det blåste storm och ösregnade. Europatouren har en väderleksrapport på anslagstavlan där det står "real feel" (alltså hur varmt det känns) och där stod det -6grader. Som ni förstår så var det ganska kallt idag. Sandra, världsmästaren i långdriving, nådde inte ens hål 6 på en driver, hybrid och järnfyra. Normalt når hon lätt på två. Det var motvind och KAAAALLT!!

När jag inte ens kände någon känsel i mina dyngsura gy-skor och fingertopparna var sedan någon timme bortdomnade så var till och med jag less på vädret.

Men team Börjeskog/Carlborg höll ändå modet uppe så länge spelet var vid liv.

Efter åttans utslag blåste domarna av. Vi förstod inte varför men när alla samlades i klubbhuset fick vi följande förklaring:

"We´re sorry girl to let you play in such a bad conditions today and we have decided that we´re canceled this day due heavy rain and too cold."

Vi fick alltså bryta pga för kallt väder I SPANIEN!! Historia skrev vi idag.

Nu ska förkylda Karin försöka repa sig till imorgon genom att trycka i sig apelsiner och titta på Sunes jul.

Kramar Karin och Sandra

Varma sköna Spanien?!?!

Hej!

Dagarna här går fort som sjutton. Det kändes som om jag kom ner för några timmar sedan och snart ska jag redan sova min tredje natt. Livet på "andra sidan" bagen är inte riktigt som jag trodde. Jag har mer medkänsla för mina "kollegor" i framtiden. Det är inte så lätt som det ser ut, att vara caddie. Jag ska ta mått, mata, ge dricka, hålla klubbor, tvätta klubbor, vara mental coach, skratta och prata skit. Mycket på en gång men roligt för mig som gillar utmaningar.

Själv tycker jag att det är så töntigt när alla caddies säger "vi" men nu måste jag erkänna Sandra och jag faktiskt känns som VI. Vi är ett team och tillsammans ska vi klara det här. Det känns bra och nu har vi spelat in båda banorna. Norra, den lite korta men smalare banan, är fin och utmanande. Södra är lite mer mästerskapsbana med lite längre hål och svårare inspel.

VI går ut på Norra banan först och Södra på tisdag. 10.00 peggar vi upp och då smäller det med en järn fyra mitt i fairway.

Nu vill jag att ni håller lika hårda och många tummar som ni gör när jag spelar.

Lycka till Sandra!

"Nu kör vi bara" :)

Kramar Karin